textuelle

Jag stjäl Anders årslista, för att jag kan, vill och önskar att jag själv hade kommit på den.

Årets nykomling: Vår nya bil! Den är grön en Audi A3.
Årets insikt: Bitter besvikelse dödar inte.
Årets snyft: JD's uttåg från Scrubs. Den som inte rörs till tårar av den säsongsfinalen har ett hjärta av sten!
Årets konsert: När dottern skrålade "snippan är låååång och fiiiiin!".
Årets film: Jag såg väldigt lite film förra året. He's just not that into you var en gullig historia. Star Trek var oväntat sevärd. Min älskling Kevin Smith fick mig att skratta högt med Zack and Miri Make a Porno.
Årets serie: Grey's Anatomy, som lärde mig värdet i att gråta tio minuter varje onsdagskväll. Stark tvåa: Krigets Vindar. Fullständigt otippad födelsedagspresent från pappa till Simon, som visade sig vara omöjlig att slita sig från.
Årets resa: Min och mammas road trip till IKEA. 
Årets låt: Den här:



Årets amen tjenare!: När min syster kom hem från Japan, med hästlugg!
Årets fest: Anders 40-årsfest!
Årets mat: När jag gjorde riktiga enchiladas med majsmjöl förstod jag varför övervikten i Mexiko är så utbredd.
Årets skiva: Regina Spektor - Begin To Hope.
Årets nya hobby: Harpan tar all min hobbytid.
Årets bok: Det tog femton år att för mig att inse det, men Den högsta kasten är faktiskt en riktigt bra roman.
Årets dryck: Kaffe. Nu och för alltid.
Årets i-landsproblem: Hur ska man få plats med alla sina loppisfynd?
Årets glädje: Jag fick en doktorandtjänst till slut!
Årets besvikelse: Men först fick jag ju inte det...
Årets insikt # 2: Once you go diskmaskin, you fucking NEVER go back!
Årets kursare: Den trevliga tyskan från genuskursen.
Årets frukost: Jag är inte typen som äter frukost.
Årets det trodde jag aldrig: Att Barack Obama skulle få fredspriset.
Årets pryl: Den som ser ut som en spetsig skruvmejsel.
Årets nyårsfest: Lugn och trevlig med familj, god mat och ordspel.

2000
Tog studenten (samhällshumanistiskt program).
Jobbade inom hemtjänsten.
Blev tillsammans med Teddy.
Spelade väldigt mycket rollspel.

2001
Spelade ännu mer rollspel.
Arbetslösheten drev mig in i åtgärdsprogram och praktikplatsmisär.
Flyttade till Malmö med Teddy efter sommaren.
Första terminen på universitetet – Engelska A.
En alldeles underbar höst, med plugg och vuxenblivande.

2002
Började på juridikprogrammet – pest och pina!
Fick svår käkledsinflammation och blev sjukskriven.
Kände mig ensam och olycklig.
Flyttade till Lund efter sommaren, och hatade staden omedelbart.
Läste Engelska B och bestämde mig för att satsa på humaniora.
Flyttade till Umeå igen.
Kollektivet Nässlan bildades av mig, Teddy, Idha och Isak.

2003
Läste Engelska C.
Sparkade ut Teddy.
Ett mähä visade sig vara svårt att bli av med.
Lärde känna en trevlig ung man vid namn Simon Andersson.
Kollektivet Nässlan upplöstes i vänskaplig anda.
Började läsa litteraturvetenskap efter sommaren, tillsammans med Idha.
Flyttade in i ett eget studentrum på Fysikgränd.
Lockade tillbaka Teddy igen, av helt fel anledningar.
Fick många nya vänner, vissa för livet.

2004
Läste mer litteraturvetenskap och kände mig allt säkrare på att det var där jag hörde hemma.
Gjorde slut med Teddy för gott.
Blev våldsamt förälskad, vilket slutade i känslomässig katastrof.
Minsta lillasyster Vanessa föddes.
Gummibåten gjorde entré i mitt liv!
Gled in i djup depression under hösten.
Läste Litteraturvetenskap C.
Drack för mycket alkohol och slutade sova och äta.
Flyttade inofficiellt in hos Peter.

2005
Levde mer eller mindre tillsammans med Peter.
Började på litt.vet. D men orkade inte slutföra kursen.
Sjukskriven för depression.
Många terapisamtal under hela året.
Åkte till Oxford med Peter under sommaren – första vuxensemestern!
Dejtade vilt under hösten, vilket senare resulterade i en verklig vänskap.
Tog upp studierna igen – Konstvetenskap A.
Jag och Simon återknöt kontakten tack vare Internet.
Åkte ned till Uppsala för att fira nyår med Simon.
Blev galet förälskad och kysstes i ett guldregn hela nyårsnatten.

2006
Avslutade inte konst-kursen pga akut kärleksrus.
Simon flyttade till Umeå.
Blev gravid trots preventivmedel.
Jag och Simon förlovade oss.
Flyttade till större lägenhet på Ålidhem.
Arbetslös, gravid och socialbidragstagare, men lycklig!
Simon fick ett vikariat som församlingsassistent i Vännäs.

2007
Amaltea föddes den sjunde januari.
Föräldraledig hela året.
Simon fick fast jobb som ungdomsledare i Sävar.
Amaltea döptes och fick världens bästa gudföräldrar: Idha och Klas.
Hösten var full av bäbisbestyr och umgänge med vänner.
Vänkretsen utökades med många fantastiska människor.

2008
Vi flyttade till Sävar.
Fortsatt föräldraledighet under våren.
Efter sommaren började Amaltea på förskolan.
Syster Alissa åkte till Japan för att plugga.
Jag avslutade d-kursen i litt.vet. och hittade äntligen mitt forskningsämne!
Firade jul i Småland.
På nyårsafton gifte vi oss, efter tre år tillsammans.

2009
Vaknade i en bröllopssvit som nygift.
Påbörjade Engelska D (litteratur). En sällsynt ogenomtänkt kurs.
Sökte doktorandtjänst – väntan på besked blev låååång.
Fick inte tjänsten. Grät i en vecka.
Simon tog körkort!
Flyttade till nuvarande lägenhet.
Arbetslös och slut på CSN-terminer. Läste genuskurs och sökte jobb.
Mycket, mycket fattig och uppgiven.
Sökte ny doktorandtjänst, med bättre ansökan men lägre förväntningar.
Fick doktorandtjänst! Hurra!
Köpte fin, grön bil.
Firade jul, nyår och första bröllopsdagen full av framtidstro.

Åh vad det är skönt att sova när man egentligen inte borde. Jag somnade mitt i en av mina julklappsböcker (Shootin' the sh*t with Kevin Smith) och sov nästan två timmar efter middagen. Mmmmm! Och oroa dig inte för att jag inte kommer att kunna somna igen om en stund. Det kommer att gå mycket bra.

Idag hade jag möte med prefekten. Jag fick passerkort och nyckel - humanisthuset är mitt öppnade ostron nu, kan man säga - och fick se det kontor som ska bli mitt. Vi gick runt och hälsade på de som var där idag (doktorander och administratörer uteslutande) och hon presenterade mig som "vår nya doktorand". Alla hälsade med vänlig nyfikenhet, men jag fick hela tiden bita mig i tungan för att inte inflika "jo, jag hoppas ju på det, men vi får se hur det går, man ska inte ta ut för mycket i förskott".

Nä, jag har inte fattat det än. Har jag någon sorts utvecklingsstörning?



Inte bokens fel att jag somnade. Den är sanslöst rolig!

Förra vintern bodde vi i ett litet hyrt hus i närheten, och i kontraktet stod det att vi hade ansvar för snöskottning. Eftersom jag inte jobbade föll det sig naturligt (OBS! Ej "natuuuurligt"!) att jag skötte det mesta av skottandet. Jag skottade som en galning! Idha dubbade mig till skottar-iller och jag bar min titel med stolthet. Jag var bra på att röja snö eftersom jag är stark och envis - viktiga egenskaper för en skottar-iller.

I natt har det snöat minst 30 cm, kanske mer. Men nu bor vi i lägenhet och när som helst kommer det en traktor och skottar uppfarten och parkeringen. Min inre skottar-iller drar en lättnadens suck.

Fast jag ska ruska liv i henne i eftermiddag och röja upp på balkongen.

Vi har haft en helt underbar jul! Helt klart den bästa på många år. Julklappsskörden var en perfekt blandning mellan önskade saker och glada överraskningar, maten var suverän och stämningen särdeles kärleksfull och uppsluppen. Vi har spelat spel, dansat till japansk musik, pratat, skrattat, kramats och gått vinterpromenader med hunden.

Jag är så lycklig. Allt jag önskat har jag fått.

HURRA HURRA HURRA HURRA HURRA HURRA!

Tack, finaste underbara vänner, för gratulationer i bloggen och via telefon och sms. Tack också för att ni stått ut med mig det här året, som i mycket präglats av väntan, ångest och förtvivlan.

Herre Gud, jag fick den. Jag har inte fattat det än, kan jag säga.

Prefekten har redan hunnit mejla för att hälsa mig välkommen och söka ett lämpligt datum för kontraktsskrivande och övrig inledande pappersexercis. Snart får jag min egen nyckel till mitt eget kontor! Om bara ett par veckor börjar jag som doktorand!

HURRA HURRA HURRA HURRA HURRA HURRA!

Jag har fått dispens! Eget kontor nästa!

Om en knapp timme tar jag bussen in till stan för att träffa stora lillasyster för första gången på mer än ett år. Hon har varit i Japan och studerat japanska, men är hemma över jul och nyår. Hurra! Jag har längtat efter henne som en tokig. Visst, vi har pratat över msn minst en gång i veckan, men det är ju långt ifrån samma sak som att sitta i soffan och prata och kramas och hitta på knäppigheter.

Igår fick vi hem vår allra första batch av julpyssel från dagis. Stort!
Amaltea har gjort:

En tomte (med huvudet nedtryckt i kroppen och skägget på väg ned i skrevhöjd)
En ängel (som ser ut som ett jävligt otäckt spöke med blodig mun)
En ljuslykta (barnmatsburk målad i slimegrön glitterfärg)
En gran med påklistrade paljetter (bl.a. fyra giraffer och en delfin - what?)
En dörrkrans (av en rund knäckebrödskaka i litet format, målad med guldglitter och med torkade bönor fastlimmade i "groparna")

Alla sakerna är objektivt sett absolut skitfula. Jag har självklart hängt upp dem väl synliga i hela lägenheten och är så stolt att jag nästan blir gråtfärdig när jag tittar på dem. Jag älskar dagispyssel!

...och eftersom vi nu bor i lägenhet behöver jag inte skotta! Hurra hurra!

Igår var det -20 när jag hämtade posten. Jag mötte en granne på gården, en äldre man av utpräglat norrländsk karaktär. Hans kommentar till vädret?

- Myggfritt idag.

Har fått ett trevligt mejl från dekanus (som är SNÄLL, Idha!). Hon "ser positivt på det" och tror sig hinna ge besked innan jul. Ännu mer hurra!

Inget besked. Frågan har lämnats över till dekanus, som ska rådfråga universitetets jurist innan hon tar beslut. Jag förstår ingenting. Så sent som i våras gav fakultetsnämnden dispens till två sökanden och sedan dess har inga officiella beslut tagits gällande möjligheten till dispens.

Jag orkar inte prata om det här. Det är som det är. Fortfarande finns det en möjlighet att jag får besked innan jul, men jag försöker ställa in mig på ett julfirande i ovisshet.

Nähä. Inget besked idag. Fakultetsnämndens möte blev så långt att det drog över ordinarie arbetstid.

Jag orkar inte ens bli irriterad.

Idha kan tydligen läsa mina tankar även på avstånd. Jag har varit lite sugen på en lista eller utmaning som cirkulerar på nätet med jämna mellanrum, och som på beställning får jag en av henne. Många tack!

Tio sanningar om mig:

1) Jag var rabiat helnykterist fram till helgen före min 17-årsdag. Då drack jag vodka med Idha. Sen gick det som det gick.

2) Jag är inte ens hälften så bra på franska som folk tror att jag är (ja, det gäller även dig, Idha. Jag är ÄNNU SÄMRE!). Trots franskstudier med rätt bra betyg och jobb i Frankrike ligger mina kunskaper strax över nybörjarbokens hälsningsdialoger. Puh. Min hemska hemlighet är avslöjad. Farväl ångest!

3) Jag tycker att det är astråkigt att gå ut och dansa. Dans är tråkigt. Prata och dricka öl är roligt.

4) Jag har googlat i princip alla jag känner, särskilt dem jag inte gillar.

5) Mitt största guilty pleasure är Perez Hilton.

6) Jag äter inte inälvsmat eller mat som är gjord på blod.

7) Jag kan vifta på öronen.

8) De två vackraste saker jag vet är stjärnhimlen och min dotter.

9) Jag har aldrig haft någon könssjukdom, och det är jag av okänd och märklig anledning lite stolt över.

10) Jag trodde inte på tomten när jag var liten. Påskharen trodde jag däremot benhårt på, åtminstone så länge som en bit in på lågstadiet.


Jag utmanar:
Ewelina
Beklingen
Sara
Alla andra som känner sig peppade

Mitt finaste Luciaminne är från gymnasiet. Ett år drog vi ihop nästan hela klassen och lussade hemma hos våra favoritlärare. Det var från början tänkt lite som "en kul grej", men det blev något helt annat i slutänden. Att se de erfarna lärarrävarna med tårar i ögonen, att plötsligt förstå att det här gick rakt in i hjärtat på dem, det var stort.

Det är massor av dagar kvar tills jag får ett slutgiltigt besked. Så fort jag vaknar längtar jag tills jag får gå och lägga mig igen, bara för att dagarna ska gå.

The end.

"Jag kan ju inte bolla med träna!" klagade han som inte fick vara med i fotbollslaget.

"Jag förenar gärna lytta med löje", sa hon som storskrattade utanför hjälpmedelscentralen.

"Nu rinner det ur snutarna!" fnissade han som lagt laxermedel i polisens kaffe.

"Ingen hämnd, ingen dömd", sa hon som förstod nödvärnslagen.

"Din tilja är min lagg", sa han som bröt upp grannens golv för att åka Vasaloppet.