textuelle

Efter smålandsvistelse, flyttande och det närmast obligatoriska Telia-strulet är jag nu åter en fullvärdig medborgare av IT-samhället. Läs: vi har uppkoppling igen. Jag slipper köpa papperstidningar för tusentals kronor. Hurra! Och jag kan söka jobb igen. Hurra. Och blogga! HURRA!

Jag älskar internet. Tillgängligheten, snabbheten, det faktum att jag inte behöver hantera mina stora (och rätt dyra) ordböcker närhelst jag fylls av en desperat längtan efter att få veta vad till exempel blockflöjt heter på franska (flûte a bec), spanska (flauta dulce) eller tyska (Blockflöte), vilket jag inte visste. Jag kan tillägga, för den som intresserar sig för sådant, att instrumentet på alla ovan nämnda språk är femininum. Så nu har ni lärt er något, barn. Och jag med.

I morgon ska jag skriva om flytten, nya lägenheten, ett bloggsvar på Saras funderingar kring förlåtelse och försöka att inte låta arbetslöshetsångesten locka mig in i ältandets trista värld.