textuelle

Jag står och förbereder middagen (nötstek) och gnolar med i musiken som når mig från vardagsrummet. Ett gitarrintro strömmar plötsligt in till mig, in i mig, och tvingar mig bakåt i tiden.

Du ser andra halvan av solen när den sjunker i väst 
Jag sitter ensam här och undrar var vi hamnar härnäst 

Jag sitter på den säng som jag sedan ett par månader regelbundet delar med P. Huvudet snurrar av självförvållad svält och hundra nätter utan sömn. Jag röker aggressivt, oavbrutet - tänder den nya cigaretten på stumpen av den gamla. Askfatet svämmar snart över. Tentan ska in om ett par dagar men det vore lättare att skriva om jag inte var så jävla dum i huvudet.

Vi skulle klara vad som helst, vi skulle aldrig säga nej 
Och vad du anförtror åt mig, ska jag anförtro åt dig 

Jag sitter i en gummibåt som gungar på sensommarens sista ljumma våg. I packningen finns öl, mat och cigaretter, omkring mig har jag vänner som skojar och skrattar. Snart har älven hjälpt oss fram till platsen där vi ska slå upp tältet. Natten ligger framför oss fylld med fackelvandring, lägereld och beröringar.

För en tystnad mellan väggarna som skar genom cement 
Två ögonpar i tomhet från september till advent 

Det finns ingenting mer att säga. Vi dricker öl på KrogenKrogen och han är så arg på mig att han har tårar i ögonen. Vissa saker kan inte ens han förlåta.

En elegi för alla vägar som vi inte vandrat än 
För en tid som bara går och aldrig kommer igen 

Så kommer min man hem från jobbet och bryter loss mig igen. Jag är så lättad att få återvända till middagsbestyr och hans leende. Och fast det är tisdag sätter jag på "Friday I'm in Love".