textuelle

Idag har jag jobbat duktigt. Snaps for me, indeed. Inledningen är snärtig istället för sömnig och en ny idé tillagd. Stort tack till P som läst tusen gånger och hjälpt till med slipning. Ansökan är nu näst intill färdig.

Det gick riktigt trögt i början, språket ville inte lyda och tankarna saknade styrsel. Ett tag kändes det faktiskt kört. Men kaffe och uppmuntran fick igång mig till sist, trots skrivkramp och brist på självkänsla. Och när det väl flöt, när motståndet gav vika och allt var ett enda långt, intensivt, svindlande "nu", när pulsen slog i takt med tanken, då kände jag mig alldeles underbart levande lycklig.

Det var verkligen fantastiskt.