Perpetuum mobile

Hur gör man för att stänga av när hjärnan snurrar? Jag knakar i fogarna. Så mycket som jag har försökt lägga på is, i en låda, åt sidan, i träda. Men det pockar lockar stockar sig i halsen när jag tänker på det och hur mycket jag än stretar emot återvänder jag ständigt till punkten från vilken ingen återvändo finns.

I spegeln ser jag pulsen dunka svagt under den tunna huden.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0