textuelle

Jag är mycket bra på att skjuta upp tråkiga men viktiga saker så länge de inte är akuta. Därför har jag (goda föresatser till trots) in i det längsta dragit mig för att säkerhetskopiera min helgon-dagbok. Igår berättade Sara att sajten kraschat och jag drabbades av mer än en smula panik. Var allt jag skrivit borta för alltid? Nej, visade det sig. Senare på kvällen fungerade inloggningen igen och jag hade fortfarande nog med skräck kvar i kroppen för att sätta mig och copy/paste:a.

Jag hade skrivit mer än jag trodde. Arbetet tog över två timmar och sidräknaren stannade på hissnande 154 sidor. Jag orkade inte läsa igenom allt, fokuserade på att få det gjort så att jag kunde titta på Vita Huset med maken, men det var underligt att se åren flyga förbi på skärmen. Vissa saker gör fortfarande ont, men inte värre än att det går att uthärda. Och många roliga saker hände också.

Kanske kommer det några utdrag här i bloggen vad det lider.