textuelle

Har nu klickat runt och bekantat mig med det smörgåsbord av funktioner som bjuds mig nu när jag har en blogg. (Nåja.) Lite läskigt är det att upptäcka att man kan se statistik över besökare, både mängden sidvisningar och antalet unika besökare. Det där med "unika besökare" är lite läskigt...

Jag har ett tiotal bloggar bokmärkta. Några för att de är bra och några för att de verkligen inte är det. Ni fattar? Jag älskar att skratta åt idioter. Och även idioter bloggar. (Tur att ingen människa vet om att den här bloggen existerar, annars hade det varit julafton för elaka anonyma kommentatorer.) Idioterna får mycket sällan några kommentarer, så för allt jag vet kan jag vara den enda som regelbundet läser vad de skriver.

Jag brukar kolla mina bloggfavoriter i princip varje dag, och om jag har tråkigt kan jag besöka dem säkert tio gånger på ett dygn. Om idioterna kollar sin statistik (vilket de gissningsvis gör) så måste de väl till slut fatta att det någonstans sitter en människa som stalkar deras blogg. Åh så rädd jag är att bli avslöjad i min idiot-voyeurism.

Fast det sköna med idioter är ju att de inte kopplar så bra. De tror säkert att den ständige besökaren verkligen gillar dem.